Rum nr 6 är ute – omslag Ola Österling

Vi får följa med fotografen Ola Österling till en annan värld, en värld där döden är vacker.

Läs mer ›

Att glänta på en dörr till något okänt. För en del av oss kittlar det till av spänning medan andra aldrig ens skulle tänka tanken. Den grafiska formgivaren och fotografen Ola Österling är alltför nyfiken för att bara passera. En dag för ett antal år sedan hittade han en oansenlig liten dörr på Östermalm i Stockholm. En skylt talade om att här fanns ett kolumbarium. Vad är det?

_DSC1029X

Ola välkomnades in av vaktmästaren, och det som mötte honom var en helt ny värld.
– Jag fascinerades genast av rummet, säger Ola.

Här finns plats för cirka 7 000 urnor i 1 445 nischer. Nischerna är täckta av marmor i olika nyanser, en sort för varje rumsavskiljare: grågul gotlandsmarmor, mölnbo- och italiensk marmor. Takhöjden är låg, inte mer än tre meter. Det råa berget är vitmålat. 

_DSC0999X

 

– Det ger en himmelsk känsla. Det är ett vackert rum med fina proportioner.
Ola är en erfaren arkitekturfotograf där vi hittar flera böcker i hans portfolio och också publiceringar i arkitekturtidskrifter. Med dessa glasögon på såg han genast kolumbariets potential.

_DSC0990

 

Enligt Ola finns det fyra kolumbarier i Stockholm. Just detta invigdes 1961. Arkitekt är Åke Tengelin, mer känd för att ha ritat Magasin 1, 2 och 3 i Frihamnen. Kolumbariets placering i berget under Engelbrektskyrkan, är i sig en paradox.

– Själva entrén är som en skreva, man skulle kunna associera den till en livmoder, självaste förutsättningen för ett liv. Så här går man in i något som ger liv och hamnar i dödens rum. Dessutom är rummet från början ett skyddsrum från kriget, byggt för att rädda liv, säger Ola.

_DSC0995

 

Han fick tillstånd att fotografera från kyrkogårdsförvaltningen och en del av resultatet pryder nu Rums omslag, och de efterföljande fem sidorna i detta nummer.

_DSC1015

Till vardags är Ola art director på tidningen Classic Bike, och bok- och tidningsproduktion har funnits med sedan han slutade sin utbildning till grafisk formgivare på Beckmans.

– Det är ju stor skillnad på att fotografera motorcyklar jämfört med arkitektur, säger han.

En annan skillnad är hans eget förhållningssätt till projekten, om de är på uppdrag av en kund eller ett eget projekt.

– Jag vill alltid visa de bästa sidorna, men jag är nog mer kritisk när jag ska fotografera mina egna projekt. I ett kundförhållande får kunden styra mer.

Just nu arbetar Ola med att fotografera utvecklingen av ett konstmuseum i Tyskland. Det är ett projekt som har pågått i många år, och förhoppningsvis får vi så småningom se resultatet i bok- eller utställningsform.

Vi hoppas Ola gläntar på fler dörrar.

Text: Cecilia Öfverholm Foto: Ola Österling
Annonser