« tillbaka

Att leva vidare

Text: Matilda Stannow
Foto: Jeanette Hägglund

I Eskilstuna har Tunafors fabriker blivit bostäder.

En av augustis finaste dagar traskar jag utefter Eskilstunaån bort mot järnvägsbron. Här, ett stenkast från centrum, ligger Tunafors fabriker, en av stadens mest värdefulla industrimiljöer. I början av 1900-talet fanns här en av landets största bestickfabriker, med rostfria gafflar och bordsknivar som specialitet. De storslagna fabriksbyggnaderna invid åkanten har nu med varsamma tillägg transformerats till ett attraktivt litet bostadsområde. Men resan dit har varit både lång och oviss. 

  Efter att besticktillverkningen på 1960-talet lades ner, hyrdes lokalerna ut till olika mindre hantverksföretag och för utbildning. Byggnaderna var i dåligt skick och marken i behov av sanering. I mitten av 1990-talet stängdes och tömdes området helt. Kommunen, som då ägde fastigheten, hade under en tid planer på att Mälardalens högskola skulle flytta hit. Så blev det inte och fastigheten hann i stället köpas och säljas ett par gånger till. Flera användningsområden diskuterades, men detaljplanen medgav endast icke störande industriverksamhet. Efter att Sweco Architects på uppdrag av Peab 2009 gjorde ett förslag som visade att det gick att bygga om de tomma byggnaderna till bostäder ändrades detaljplanen. Peab köpte fastigheten 2011 och gav Sweco Architects fortsatt uppdrag att utforma området och 2016 stod de drygt 70 bostadsrätterna och en restau­rang inflyttningsklara.

Väl framme och nyfikna på hur det blivit känner jag och mitt resesällskap oss allt annat än besvikna. Fabriksatmosfären är välbevarad och förstärks av åfallets ständiga och högljudda brus. I den högresta, stiliga huvudbyggnaden ryms nu majoriteten av lägenheterna och den gamla förbindelsegången bort till ”hejarsmedjan” har gjorts om till inglasade balkonger. Flera byggnader var smedjor och pryds av skorstenar, en jättehög eller många små på rad; alla har bevarats och ger området sin siluett. Eftersom byggnaderna är kultur­klassade har man knappt fått röra fasaderna och därför genomgående varit noga med att allt nytt, som balkonger och skärmtak i stål och glas, tydligt signalerar att de är tillägg.

Den stora variationen i material, konstruktion, mått och höjder har varit ett trixigt pussel. Men enligt Mats Andreasson, som under alla år ansvarat för projektet hos Sweco Architects, har det varit spännande att helt utgå ifrån de befintliga byggnadernas stora potential för att i slutändan få till många udda men fina lägenhetslösningar. Jag hade dock kunnat önska lite högre standard och anpassning av lägenheternas fasta inredning, som nu består av ett normalt basutbud. Men att ett ”unikt” boende som detta var attraktivt som snabbt gick att sälja, förstår man då man läser mäklarannonserna.

På ett sätt är det ju sorgligt att en traditionell tillverkningsindustri på grund av krav kring transporter, buller och föroreningar, inte längre kan pågå här invid ån. Men man blir ändå tillfreds över att denna vackra plats efter drygt 20 år som avspärrat område med trasiga fönster och igenspikade dörrar återigen är befolkad och lever dygnet runt, att kajerna och de nya bryggorna är tillgängliga för alla Eskilstunabor. Det som nu finns här känns klokt och rätt för vår tid. Och om jag bodde här skulle jag hyra vinden ovanför restaurangen och göra en hipp loppis fylld av alla hundratals årgångar av rostfria bestick med stämpeln Tunafors i Eskilstuna.

Kategori: Ombyggnad, bostäder och en resturang Projekt: Tunafors fabriker Adress: Kyrkogatan, Eskilstuna Arkitektkontor: Sweco Architects i Värsterås genom Mats Andreasson (ansvarig), Lars Ohlsson (handläggare), Natt Wilcox (mark) Beställare : Peab Färdigställt : 2016
 
Annonser:
Annonser