« tillbaka

Eld översatt till geometri

Text: Emma Ångström
Foto: Tomasz Zakrzewski

För en stad som föddes ur elden är ett museum som både till form och funktion hyllar de heta flammorna inte helt långsökt.

Nära en vältrafikerad infartsväg i staden Żory i södra Polen står en glödande byggnad med en expressiv form likt dansande eldslågor. Byggnaden är ritad av det polska arkitektkontoret OVO Grąbczewscy Architekci och är utformad som en metafor för platsens historia och kontext. Syftet med paviljongen är att marknadsföra staden för nyinflyttade invånare och besökare, och museets namn är något av en självklarhet. När Żory grundades brände man ner skog för att göra rum för den nya citykärnan, och stadens namn betyder ”eld” eller ”flammor” på polska. Än i dag är kopplingen till eld levande – stadens logga är en eldsflamma och varje sommar arrangeras en eldfestival.

Anknytningen till eld som tema syns både i byggnadens form- och färguttryck. Även tomtens form, som på grund av svåra förhållanden med underliggande infrastruktur bara möjliggjorde en oregelbunden byggbar yta, påminde arkitekterna om eldslågor.

– Vi tycker att varje byggnad måste ha en stark idé, säger arkitekten Oskar Grąbczewski. Det kan vara en metafor, i detta fall en metafor av eld, men det kan också vara en idé om kontext, funktion, konstruktion, sociala faktorer eller politik. Idén avgör vad man ska utgå ifrån och hur projektet ska utvecklas. Ibland är konceptet tydligt och kan
läsas som en metafor i den färdiga byggnaden, men huvudsakligen är det ett användbart verktyg för arkitekten. Arkitekter måste vara väldigt försiktiga när de arbetar med metaforer. Om metaforen är otydlig eller för bokstavlig kan det skada projektet.

Visionen för museet var att skapa ett stämningsfullt och glödande ljus på fasaden. Genom att hålla den exteriöra belysningen på låga nivåer ger lyktorna på förbipasserande bilar en dramatisk effekt då de lyser upp den glänsande kopparplåten.

– Vi visste från början att vi ville använda
koppar. Det är ett särskilt vackert material och har ett unikt eldlikt utseende. Vi tyckte om tanken på att kopparplåten skulle bli grön med tiden – ärgningen är i själva verket en mycket långsam förbränningsprocess, vilket skulle passa konceptet, säger Oskar Grąbczewski.

Men beställaren ville behålla den flammande fasaden även i framtiden och arkitekterna övervägde olika alternativa fasadmaterial. Under ett helt år utvärderades kopparlegeringar, aluminium, corten och rostfritt stål med kopparfinish innan kontoret till sist beslutade sig för att täcka kopparplåten med ett transparent och hög-resistent HDP-lack, liknande de som används i bilindustrin.

HDP-lack, liknande de som används i bilindustrin.

Inspirationen till byggnaden kommer från industriarkitektur, bensinstationer och plåtskjul samt Richard Serras cortenskulpturer. För att få ett formuttryck som påminner om eldsflammor valde arkitekterna att arbeta med en geometri baserad på oregelbundna trianglar som enkelt skapar komplexa former. Trianglarna syns tydligt i taket och fasaden och ger ett dynamiskt intryck.

– Geometri inom arkitektur är otroligt viktigt. Det är en förutsättning för att göra verklighet av arkitektens idéer men är också den viktigaste faktorn i byggnadens kontext – vägarnas linjer, volymer av omkringliggande bebyggelse, tomtens topografi. Geometri är ibland svårt att förhålla sig till, men det går inte att undvika och vi gillar det! Uppdragsgivaren kan ändra åsikt många gånger under processen, konceptet kan bli oförståeligt eller absurt, byggnaden kan vara modern eller snabbt bli passé, men geometrin är alltid ärlig och objektiv, säger Oskar Grąbczewski.

Konstruktionen består av tre fristående väggar som täckts av kopparplåt och de uppglasade mellanrummen fungerar som entréer. Arkitekterna förser de flesta av sina projekt med minst två likvärdiga entréer för att möjliggöra ett tydligt och behagligt flöde genom byggnaden. Paviljongen rymmer reception, lobby, teknikrum, toaletter och utställningshall. Den interiöra belysningen är diffus för att skapa en intim atmosfär innan man går in i utställningshallen. Ett halvtransparent tak som skurits i trianglar i olika storlekar diffuserar den bakomliggande belysningen.

När Museum of Fire skulle gestaltas hade OVO Grąbczewscy Architekci nyligen ritat ett annat museum för staden Żory. Museet blev väl mottaget och arkitekterna fick förnyat förtroende att rita paviljongen till Museum of Fire 2009. Kontoret, som är grundat av Barbara och Oskar Grąbczewski, arbetar i alla skalor, från stadsplanering till flerbostadshus, villor, interiörer och möbler. Sedan 2002 har de vunnit över 30 priser för sin arkitektur, till exempel för bästa polska byggnad, och uppmärksammats på Europe 40 under 40, som listar de mest intressanta unga arkitektkontoren. OVO Grąbczewscy Architekci anser att utformningen av intressanta rumsligheter och omsorgen om material och detaljer är arkitektens viktigaste uppdrag. Men också förhållandet till omgivningen är av högsta vikt:

– Vi vill utforma byggnader som förbättrar sin omgivning – då har vi lyckats, säger Oskar Grąbczewski.

Arkitektkontoret har som ambition att rita byggnader som är så enkla och rationella
som möjligt.

– Men för varje projekt börjar vi från noll och det gör alla våra projekt unika. Vi har ingen särskild eller medveten arkitektonisk estetik – en del av projekten är enkla och anspråkslösa, andra är mer komplexa och extravaganta.
Museum of Fire är ett speciellt exempel där formidén föddes först och var överordnad funktionen. Formen är komplex, en lek med geometri utan direkt kontext, och vi kände stor glädje och frihet under designprocessen.

Vad : Museum Var: Zory, Polen Vem: OVO Grabczewscy Architekci Beställare: Staden Zory, Nowe Miasto Zory Ltd. Area: 642 kvadratmeter Färdigställt: 2015
 
Annonser:
Annonser