« tillbaka

Gränslöst X 3

Text: Katarina Andersson
Foto: Rene de Wit och Henry van Belkom

Shift Architecture Urbanism står bakom det nya museet som symboliserar en gränslöshet inte bara rent fysiskt mellan Nederländerna och Tyskland utan också mer abstrakt. 

Kerkrade är en liten stad i sydöstra Nederländerna, alldeles på gränsen till Tyskland i regionen Limburg. Faktum är att en av dess gator, Nieuwstraat, löper längs själva gränsdragningen, så att du bara behöver kliva över mittlinjen för att komma från Kerkrade in i tyska Herzogenrath. Sedan 1995 finns inte ens den tre decimeter låga betongbarriär kvar som brukade utgöra en diskret påminnelse om nationsgränsens existens. Att stadens nya museikomplex, Museumplein Limburg, presenterar sig som ett ”museum without boundaries” har förmodligen inte med denna omständighet att göra, men det låter onekligen som en tanke. Bakom projektet står det Rotterdambaserade Shift Architecture Urbanism och från deras sida har det rört sig om en gränsupplösning av mer abstrakt slag.

– I motsats till bilden av museet som statiskt, en isolerad ö som erbjuder en passiv verklighetsflykt, är det gränslösa museet ett kunskapscentrum och en plattform för diskussion, förklarar Oana Rades, en av kontorets tre delägare.

Det fokuserar på verkligheten och engagerar besökarna i för samhället aktuella ämnen. Det nya museet är en omfattande uppgradering av en redan existerande institution. Museumplein består av tre delar där Continium utgör det ursprungliga museet, ett ”discovery centre” för vetenskap och teknik, och Cube och Columbus är de två nykomlingarna. Enligt arkitekterna är ett museum något som representerar och ger näring åt ett samhälles kollektiva minne, och hur detta minne hanteras är avgörande för hur människor konstruerar sin identitet. Ur den aspekten ser Oana Rades museer som ett slags ”fabriker för identitetsskapande”.

– Det var den spontana metaforen som kom till mig, där något konstrueras, det är en fabrik. Vi kan kalla det work shop också, det handlar i vilket fall om att det här kollektiva minnet ska översättas till något. Och då ska besökarna inte prackas på någon förbestämd identitet, utan ges förutsättningarna för att konstruera denna på egen hand.

Denna vision ska kunna förverkligas i den byggnad som går under namnet Cube och som inhyser landets första designmuseum. Kuben, som det ju är, har fått en exteriör klädd i veckat stål där variationer i vinkeln hos de olika elementen bidrar till en ”gardineffekt” när ljuset reflekteras på olika sätt. Hela kuben vilar på ett indraget glasparti vilket skapar illusionen av att den svävar en bit över marken. Glasdelen har också fördelen att den släpper in ljus till den nedersta utställningshallen. I interiören har betongen lämnats exponerad för att ge en neutral inramning till den omväxlande verksamheten.

– Cube fokuserar på innehållsbaserad design, säger Oana Rades.

Man riktar sig till en internationell publik som är speciellt intresserad av designprocessen. Sålunda fungerar Cubes sex våningsplan både som utställningsrum och som permanent laboratorium för studenter eller gästdesigner med vilka besökarna kan interagera. Den som föredrar att luta sig tillbaka uppsöker kanske istället Columbus. Denna är en sfärisk byggnad i sprutbetong med ena halvan ovan jord och den andra under, där den senare fungerar som ett inverterat planterium som beskådas från två glasbalkonger. Den övre delen ska användas som projektionsyta för 3D-film i ett samarbete med National Geographic.

Ytterligare ett element, Beam, har tillfogats komplexet för att underlätta förflyttning och staka ut riktningar. Konstruktionen utmärker sig genom sin 80 meter långa svarta modulfasad som sträcker sig som en baldakin över en gångbana utformad som ett överdimensionerat övergångsställe. Också Beam ger ett svävande intryck och har som en av sina uppgifter att knyta samman stationsområdet med staden. Museet ligger nämligen så till att det fungerar som ett slags portal in till Kerkrade från centralstationen. Så har exempelvis museirestaurangen getts dubbla funktioner då den också tjänar som väntrum åt tåg- och bussresenärer.

– Vår ambition var att översätta konceptet till arkitektur genom att sudda ut gränserna mellan museiområdet och det offentliga rummet, och göra Museumplein Limburg till en integrerad del av staden, säger Oana Rades.

Sett utifrån tycks museets olika enheter ligga separerade från varandra, som solitära geometriska former. I själva verket binds både nya och gamla delar samman under mark, via tunnlar och gångar som mycket påminner om ett schakt. Det nedsänkta torg som funnits sedan tidigare har fått ett lyft och blir en naturlig entré till museets nedersta plan där den varmt röda färgen binder samman torget med interiören. Kulören är vald med tanke på Kerkrades historia som gruvort och betongväggarna har gjutits i träformar för att få den rätta skrovliga känslan. Det murriga gruvtemat kontrasterar mot de ljusa, industriella materialen hos Cube och Columbus, vilka i sin tur alluderar till originalbyggnadens tidigare funktion som industrimuseum. Kollektiva minnen att bygga nya identiteter på, för både byggnader och besökare.

Vad : Museum Var: Kerkrade, Nederländerna Vem: Shift Architecture Urbanism
 
Annonser:
Annonser