« tillbaka

Slaget om Los Angeles

Text: Diana Ljungaeus

TEMA LOS ANGELES. Det är mer än 20 år sedan Los Angeles senast uppdaterat sin generalplan. I väntan på en ny följer stadens utveckling tjockleken på entreprenörernas plånböcker. Jill Stewart och organisationen Coalition to Preserve LA jobbar för att exploateringarna ska följ det regelverk som trots allt finns. 

När vi träffar Jill Stewart mellan två grannskapsmöten är hon mitt i en intensiv valkampanj.

– Folk följer efter mig och filmar mig när jag möter gräsrötter, berättar hon. Men hon låter sig inte skrämmas.

– Jag tror att de som förföljer mig är räddare än jag är, annars skulle de inte göra det, säger hon. Jill hoppade av jobbet som redaktionschef för den alternativa veckotidningen LA Weekly för att jobba som kampanjchef för Measure S, folkomröstningsförslaget från hennes organisation. Hon låter passionerad när hon berättar hur det är ställt med stadens brist på långtidsplanering och uppdatering av infrastruktur.

Alla som någon gång besökt Los Angeles känner igen problemen: en illa fungerande kollektivtrafik och vägar som är underdimensionerade för antalet bilar som färdas på dem. Infrastrukturen, inklusive vattenledningar och elledningar (här hänger de fortfarande mestadels i luften) är ofta 50–60 år gamla, ibland ännu äldre. Bristen på stadsplanering bidrar till problemen:

– Stora bostadsprojekt byggs där det saknas motorleder och trafiksituationen förvärras ytterligare, menar Jill.

Ett exempel är Cumulus-skyskrapan i West Adams-distriktet i södra Los Angeles, där en fastighetsmiljardär från San Francisco fick bygglov för en 30 våningar hög skyskrapa och ett shoppingcenter på sju våningar i ett område där byggnormen säger tre våningar. Inte nog med det, byggherren hävdade att balkongerna på skyskrapan utgjorde det krävda grönområdet. Så försvann den parken ur generalplanen. Kostnad: 545 746 dollar i kampanjbidrag och lobbypengar till lokalpolitikerna som godkände bygget. Realvärde: tiotals miljoner.

Ett annat exempel är det så kallade Sea Breeze-bostadsområdet i Harbor Gateway, även det i södra Los Angeles. Den ökände lyxbyggherren Samuel Leung gjorde ett snabbt klipp på 30 miljoner dollar på sitt projekt. Kostnad: 600 000 dollar till lokalpolitikerna. Enda problemet var att Leung gav sina mutor via ovetande ”bulvaner” och just nu utreds i en korruptionsskandal.

– Det är så här det går till i Los Angeles just nu. Det är rena Vilda Västern, men fullkomligt lagligt. Jag kallar det mjuk korruption, säger Jill. Hennes värdering får stöd av Los Angeles Times som tittat närmare på 1 000 byggen i Los Angeles från år 2000 och fram till i dag, och där alla krävt undantag från generalplanen för att kunna byggas. 90 procent av dem godkändes. Samtidigt flöt 676 miljoner dollar in i fickorna på lokalpolitiker, eller till välgörenhetsorganisationer kopplade till dem.

Det har gått så långt att en liten grupp politiker kräver att alla politiska kampanjer ska skötas med allmänna medel för att förhindra att den legaliserade korruptionen sprider sig ytterligare. Politiker, byggspekulanter och andra motståndare till Measure S kallar förslaget en bromskloss mot ekonomisk och urban utveckling.

Det, menar Jill, är rena skitsnacket. Hon anser att det handlar mer om att skydda ett system som gör både fastighetsägare och politiker rika. Ofta på bekostnad av de fattigaste i samhället.

– Deras bostäder med låga hyror försvinner för att ge utrymme åt lyxbostäder de inte har råd med. De tvingas långt ut i förorten eller i värsta fall ut i hemlöshet.

Hon vill att alla byggen som kräver undantag från den ålderdomliga generalplanen läggs på is under två år, medan stadsplanerarna utvecklar en ny generalplan.

– Det går antagligen inte att få till en ny plan på ett par år, men det är den längsta fördröjningen vi kan begära. Under tiden tycker hon att nybyggen kan hålla sig inom ramarna för de regler som finns, vilket majoriteten av alla byggen redan görs i dag.

– Det är spekulanterna som begär specialbehandling för att det handlar om så stora pengar. Ett projekt där det politiska bidraget är en halv miljon kan generera femtio miljoner i vinst, säger Jill.

Och då pratar vi om dollar.

Hon menar att varje gång en regel bryts skapas ett nytt prejudikat.

– Skyskrapor till exempel förökar sig som kaniner. Pluppar en upp så är det snart ett mini-Manhattan på gång.

– Infrastrukturen i Los Angeles är byggd för ett utspritt samhälle, en grupp småstäder sammanbyggda till en och förenade i ett nätverk av motor­vägar, vilket också gör staden unik, förklarar Jill.

– Just nu försvinner det ena landmärket efter det andra och det Hollywood som lockar turister från hela världen förlorar sin karaktär, en byggnad i taget.

Bildtexter:
Bild 1

Många regler kringgås när nya byggnader uppförs i LA. Just här ersätter krukväxter de gamla träden som skövlats.

Bild 2

Ett stort bestånd av skuggande träd utefter LA River hotas när ett nytt fitnesscenter ska byggas i hörnet av Ventura Boulevard och Goldwater Canyon.

 

 

 
Annonser:
Annonser