« tillbaka

Stjärntecken i Stavanger

Text: Mats Almegård
Foto: Emile Ashley och Sindre Ellingsen

Att bygga stort i en miljö där enfamiljshus dominerar är en konst. Likaså att bygga ekologiskt hållbart. Med Rundeskogen har norska Helen & Hard lyckats väl med både och. Till sin hjälp hade de bland annat brittiska byrån dRMM.

Rundeskogen ligger naturnära och vackert vid en fjordvik i närheten av Stavanger i Väst­norge. Bebyggelsen i området består till största del av villor och småhus – en utmaning om man vill förnya stadsbilden och skapa större fler­bostadshus. När norska byrån Helen & Hard fick i uppdrag att uppföra just större bostadshus här tog de avstamp i omgivningarnas mindre byggnader och lät dessa understryka och accentuera de tre höga hus som blev Rundeskogen. Men inte genom att låta Rundeskogen bli ett kolossalt monument i centrum, utan snarare genom att såväl samspela med omgivningen som att bryta mot den.

– Våra tre torn gavs olika höjd så att det blir lättare att se mellan dem. Vi valde också en utformning som bryter ner skal- och höjdkänsla samt erbjuder genomsikt, säger Siv Helene Stange­land, ansvarig arkitekt och en av grundarna av Helen & Hard.

De tre organiskt formade tornen rymmer totalt 113 lägenheter (från 60 till 140 kvadratmeter). Det högsta tornet är femton våningar högt. Första våningsplanet med lägenheter lyftes upp från marken i alla tre byggnaderna. Denna lösning valdes också med tanke på grannarnas utsikt över fjorden – men primärt för att skapa en inbjudande och takförsedd yta där grannar kunde träffas och barnen kunde leka. Lekparker och andra sociala ytor har inrättats och ger en inbjudande känsla.

– Vi ville att byggnaderna skulle addera till grannskapet, säger Siv Helene.

De tre husen är oktagonala och bärs upp av en stjärnformad kärnstruktur i cement, vars spetsar har förlängts och fungerar även som separerande väggar mellan lägenheterna. Den ursprungliga tanken var att bygga i trä.

– Det projekterades och beräknades som träkonstruktion. Pelare, balkar och alla andra element skulle vara helt i trä. Det var inte dyrare än traditionell betong och stål, men byggherren ville inte ta en extra risk. De hade aldrig byggt i trä och därför gjorde vi om konceptet och använde trä som sekundärt material.
Byggs det generellt för lite trähus?
– Ja, verkligen. Träkonstruktioner används ju mest i enfamiljshus, men har en stor potentiell marknad i större typer av byggnader också: kommersiella byggnader, flervåningshus och offentliga byggnader. Både i Norge och Sverige finns ett överskott av hållbara byggmaterial i våra skogar. Genom att använda dessa skulle vi kunna bygga mer klimatneutralt.

Trespa-plattor (gjorda av återanvänt träspån och harts) utgör husens vackra, organiskt facetterade fasader. Dessa plattor bidrar också till den prismaeffekt som gör husens linjer intressanta och utmanande.

– Trespa är ett förhållandevis miljövänligt material. Det är också väldigt hållbart och ger en föränderlig effekt efter hur solens strålar faller på plattorna. Faktum är att just prismat har varit en genomgående tanke i hela projektet: från helheten ner till små detaljer – som exempelvis i fasaden.

På taken finns solceller. Byggnaderna värms upp av återanvänt avloppsvatten och bergvärme. Alla som köpt lägenhet i något av de tre tornen har också fått en egen cykel. För varje såld lägenhet har ett fruktträd planterats i närheten av husen.

Precis som i många andra projekt har Siv Helene Stangeland velat skapa byggnader som är miljömässigt hållbara. I sitt TED-talk från 2012 föreläser hon om ett projekt där hon och hennes kollegor på Helen & Hard återanvände skrot från oljeindustrin för att bygga en lekplats för barn. I Rundeskogen-projektet finns inte samma konkreta återanvändning, men byråns filosofi baseras alltid på återanvändning.

– Det är vårt sätt att vara kreativa. För oss handlar det om att lokalisera, uppfinna och återuppfinna sätt att hushålla med resurser – och förstår man återvinning på detta sätt är det en värde­baserad arbetsform som utforskar ett områdes potential. I Rundeskogen är allt som vi byggt nytt, men man kan säga att vi ”recyclar” tomtens eller lägets potential.
I detta projekt samarbetade ni med Londonbyrån dRMM Architects. Varför?
– Vi samarbetar ofta och gärna med andra byråer. Det är ett bra sätt att lära sig mer och att hålla sig à jour. I det här fallet var vårt mål att projektera hållbara höghus. Anledningen till att vi valde att samarbeta med dRMM och Gaia i Trondheim är att de båda har erfarenheter och kunskaper om hur det är att bygga hållbart i trä.

År 2014 fick Rundeskogen ett heders­omnämnande av Statens Byggeskikkspris hemma i Norge. Och nyligen nominerades det i det ny­instiftade The RIBA International Prize.

– Det känns som lite extra betalning för allt extraarbete som vi lägger ned för att bidra med nyskapande arkitektur. Samtidigt är det viktigt att kunna visa det för stadsplanerare och eventuella kunder som vill satsa på arkitekturprojekt som tänjer på gränserna.

Vad : Rundeskogen Var: Stavanger, Norge Vem: Helen & Hard, Stavanger och drMM, London Ansvarig arkitekt: Siv Helene Stangeland Typ: Bostäder Beställare: Kruse Eiendom/Otium Färdigställt : 2013
 
Annonser:
Annonser