« tillbaka

Välflätat vid knutpunkt

Text: Matilda Stannow
Foto: Måns Berg

Kvarteret Rosteriet är ritat av Kod Arkitekter och är ett av de sista husen som uppförs kring liljeholmstorget.

Efter Vallastadens gränder fick jag lust att söka upp en helt annat bostadstypologi, en småskalighetens motpol. Kvarteret Rosteriet är en bostadsskulptur där de tre knixigt hopflätade huskropparna rymmer hela 225 lägenheter. Kvarteret är ritat av Kod Arkitekter och ett av de sista som uppförs kring det uppgraderade Liljeholmstorget, en av Stockholms större knutpunkter, där många Söderförortsbussar, tvärbana (spårvagn) och tunnelbanas röda linje byter passagerare.

De senaste året har jag regelbundet passerat bygget, utan att från början ana hur stort det skulle bli. Kods bostads­karriär har jag följt sedan kvarteret Böljan i Hammarby Sjöstad 2009 belönades med Bostadspriset. Men nu är det dags för Rosteriet och jag undrar hur man benar upp och lägger ett 225-lägenhetspussel som trots både buller- och dagsljusproblematik krävde full exploatering av hela byggrätten. Och kan storleken till och med ge lägenheterna extra kvaliteter? Jag frågar Åsa Kall­stenius och Karin Arnberg, som ansvarat för projektet. 

– Visst, volymen är både stor och komplex och har dessutom ett trångt gårdsrum, men vi såg till att de allra flesta lägenheterna riktar sig utåt, med långa siktlinjer in mot staden, ut mot det stora parkstråket kring sjön Trekanten och ut mot Mälaren. Men den största kvaliteten är kanske just att bo i ett komprimerat urbant sammanhang, nära sina grannar men samtidigt ha den där möjligheten att blicka ut och bort.

På grund av den önskade höga exploateringen är husen ovanligt djupa. För Kod blev det en utmaning att göra ljusa lägenheter som inte blev för stora. Lösningen blev att organisera mindre, enkelsidiga bostäder kring en mitt­korridor så att de får sin bredsida mot fasaden. Runt hela huset löper balkonger som fungerar som ett extra rum för de bakom­liggande lägenheterna som nås både genom trapphus och via loftgångar. 

– Det fanns en vilja från byggherren att hålla ner antalet trapphus och vår lösning med trapphus som länkas ihop via invändiga korridorer och loftgångar var ett sätt att uppnå det och samtidigt uppfylla krav på brandutrymning. Men vi fascinerades också av tanken att man skulle kunna röra sig igenom byggnaden på flera olika sätt och hitta smitvägar.

Huset rymmer allt från ettor till sexor, drygt hälften är tvåor. Om ni bara får välja en lägenhet, vilken är ni mest nöjda med?

– Då väljer vi den allra vanligaste, det är vår typlägenhet, en tvåa på 51–57 kvm. Den är enkelsidig och vi har placerat både badrum, kök och förvaring i en bakre zon för att skapa ett fritt rum framåt. Lägenheten vänder sin bredsida mot fasaden och balkongen. Men den allra ”bästa” lägenheten är en femma i fronten mot parken, i hörnläge, med badrum, tvätt och klädkammare i svit i anslutning till det stora sovrummet och den rymmer också en avskild avdelning för barn, tonåringar eller som arbetsrum.

Det storskaliga, det balkongrandiga och den komplexa formen med fasader av välarbetad laserad prefab-betong landar klokt och bra här i det ny-urbana Liljeholmen, nära galleriashopping, kommunikation, naturlig grönska och vatten. Och vad gäller skala och exploateringstal blir både Vallastadens och Rosteriets bostäder artfrämmande  i den annars homogena lagom-skalan som dominerar just nu. Att fyra Rosteriet rymmer nästan lika många lägenheter som en hel Vallastad är också tänkvärt.

Kategori: Stadskvarter med bostäder, förskola och verksamhetslokaler Projekt: Rosteriet Adress: Liljeholmen, Stockholm Antal lägenheter: 225 st Förskola : 8 avdelningar och 4 st lokaler Upplåtelseform: Bostadsrätt Arkitektkontor: Kod Arkitekter Beställare : SSM Bygg & Fastighets AB Färdigställt : 2016
Annonser:
Annonser