Omslag Adrian Gaut

Hans hemsida är uppdelad efter tre kategorier: maskiner, interiörer och arkitektur.

Tre skilda områden, och ändå är resultatet tydligt Adrian Gaut. Han zoomar ofta in en detalj och låter de geometriska linjerna agera handlingsbärare. Möjligen har det med hans bakgrund som konstnär att göra. För det var till konstnär han utbildade sig. Sedan lade han penslarna och paletterna på hyllan – för att i stället satsa på en karriär som fotograf hemma i New York. 

omslag-1

– Jag hade en känsla av att det var så ensamt att vara konstnär. Det kanske är lite motsägelse­fullt, men samtidigt som jag var konstnär tillbringade jag mycket tid i mörkrummet och lärde mig att älska det hantverket. Just på den punkten är fotografi också rätt ensamt, men i övrigt insåg jag att det både socialt och ekonomiskt var bättre att satsa på en karriär inom fotografi. Min kreativa process har fortfarande en del med mina konstnärsstudier att göra, fast jag har aldrig blickat tillbaka och tänkt: jag borde ha blivit konstnär, säger Adrian Gaut. 

Skärmavbild-2016-09-08-kl.-14.59

Hur syns dina år som konststuderande 
i dina foton?
– Som konstnär intresserade jag mig primärt för form och komposition. Den känslighet och det sinne för detta som jag utvecklade under mina studieår har jag stor nytta av som fotograf. Mitt intresse för form har aldrig upphört. När jag fotograferar letar jag alltid efter intressanta sätt att beskära och lyfta fram detaljer som fungerar på egen hand utan en helhet. Det gäller i allra högsta grad mina arkitekturfoton. På ett sätt så antar jag att jag hela tiden strävar efter att ta rätt abstrakta bilder som relaterar till arkitektur mer som ett fenomen, snarare än att jag vill återge en viss byggnad. 

Skärmavbild-2016-12-16-kl.-11.29

Arkitektur är grunden i det han gör. Men som sagt så handlar det också om maskiner (bilar, flygplan, rymdskepp) och interiörer. Han har arbetat för uppdragsgivare som Cadillac, Sony, Starbucks, The New York Times, Wallpaper, Vanity Fair – och nu RUM.
Han växte upp i Portland, Oregon, på USA:s västkust men drogs som många andra till den kreativa storstaden New York. Men naturen har han inte helt lämnat bakom sig, vilket är tydligt på de bilder som är med i detta nummer av Rum. 

omslag-2

– Naturfotografering tycker jag är svårt. Det finns färre möjligheter för mig att hitta ett utsnitt av verkligheten för att bygga en abstrakt komposition. Snarare handlar det om att hitta unika, vackra motiv som kan knådas till lite, så att de fungerar inom ramen för min estetik. Naturfoto är också mycket mer beroende av ljus och väder än arkitekturfoto. 

Skärmavbild-2016-12-16-kl.-11.30

Är det en av anledningarna till att du tycker så mycket om att fotografera arkitektur?
– Ja, för mig handlar arkitekturfoton om att hitta den perfekta balansen mellan att ”skapa” ett foto och att ”ta” ett foto. Som fotograf kan jag alltid skapa något eget utifrån grundmaterialet – och detta är något som är fjärmat från själva byggnaden i sig. Jag beskär och ändrar vinklar. Det är här jag känner mig som mest hemma som fotograf. 

Skärmavbild-2016-12-16-kl.-11.31

Du pratade tidigare om geometri. När jag betraktar dina bilder tycker jag att det är ett avgörande stildrag, håller du med?

– Absolut, det är helt sant. Geometriska former har alltid tilltalat mig enormt mycket. Jag har en förkärlek för den perfekta formen och mina bildkompositioner är ofta ett försök att skapa ordning. Att utgå från arkitektur som motiv ger mig stora möjligheter att komma så nära det där perfekta som möjligt.

Text: Mats Almegård
Annonser